mariaiusa

Satt precis och chattade med Emma på facebook. Det är då jag inser vilken pause detta år är. Eller i alla fall känns det som det. Vad som händer där hemma, långt bort i Sverige, ja faktiskt på andra sidan atlanten, känns inte alltid så jätterelevant. Tråkigt nog. För det är faktiskt så himla lätt att glömma bort att man en dag kommer stå där hemma igen och leva det livet, när jag är här och allt känns så fruktansvärt långt borta.

Jag kan inte tänka mig att mina kompisar tar studenten om bara några veckor. Att jag kommer komma tillbaks till min gamla skola i augusti utan att känna igen någon, inte en endaste kotte. Eller nu ljuger jag, jag kommer faktiskt känna igen lärare!

Det händer så mycket här hela tiden och för att må bra som utbytesstudent så känner jag att man måste fokusera så himla mycket på USA, USA, USA. Sverige får jag ta tag i när jag kommer hem helt enkelt. Det är ett extremt jobbigt år och för vissa kommer det bli jobbigare än för andra. Jag själv måste säga att jag har haft turen att inte drabbas av allt för mycket hemlängtan alls, knappt något. För jag har alltid varit så inställd på att gamla goa Sverige kommer vänta på mig, kommer finnas där när jag kommer hem, och framförallt; kommer vara exakt lika dant. Men fel kommer jag ha, och det är det jag försöker börja inse nu. Jag ser fram emot att komma hem, fastän Sverige just nu känns väldigt luddigt och väldigt långt borta. Det är så himla svårt att tänka sig att jag kommer sitta i mitt kök och dricka te med Johanna och Hedda om mindre än två månader. Vart försvann tiden?

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det, men om du någonsin har funderar på att åka som utbytesstudent så gör det. Du kommer ha ett helt underbart år. Men sen samtidigt så vill jag inte lura er. För att få ett underbart år så måste ni jobba hårt. Det kommer gå upp och ner och ibland flera gånger varje dag. Men det gäller att fokusera på det som är bra och jobba hårt, hårt, hårt hela tiden. Samtidigt vill jag också bara säga att glöm inte bort Sverige, för det är faktiskt Sverige som kommer finnas där för dig när du väl kommer hem. USA gäller för ett år, Sverige kanske för resten av ditt liv. Var öppen och ärlig mot dina vänner. Satsa på att maila en gång i veckan eller skaffa en blogg där du kan hålla kontakten med familj och vänner. För dina vänner i Sverige idag kommer förhoppningsvis vara dina vänner i Sverige om ett år också!

Så nu är det dags för mig att få bort lite av det luddiga runt Sverige och börja tänka på det ”riktiga” livet som snart börjar igen. För ja, exakt så känns det. Detta året har varit min pause, en pause som har gett mig så himla mycket kunskap; om mig, om andra och om kulturer. Kunskap som för alltid kommer vara ovärderlig.

Och jag hoppas nu bara att mitt år här i USA inte kommer sluta som ett stort, overkligt och luddigt moln i mitt minne. För detta år är mer värt än så, någon som Sverige också egentligen är. Jag måste bara inse det!

Jag vill bara säga ett jättetack för underbar kommentarer. Ni anar inte hur glad jag blir! Tack, tack, tack!



Mitt Sverige.